enforskollararstudent.blogg.se

- Dorothy Law Nolte

I föregående veckan hade vi som sagt en del intressanta föreläsningar. I mitt förra inlägg tog jag upp en hel del om konflikthantering så nu blir det en liten repetition. Lindqvist (personlig kommunikation, 20150902) berättade att konflikter kan vara svåra och tidskrävande att lösa. Det finns ingen snabb lösning och ibland kanske den inte går att lösa alls. Däremot kan vi arbeta för att förebygga konflikter och samtidigt stärka en barngrupp. Vi kan ha rollspel/övningar där vi tillsammans utforskar hur vi kan lösa olika konflikter. Och något som i alla fall jag, tycker är viktigt och samtidigt en enkel förändring; positiva regler. Positiva regler tar bort det negativa ordet "inte" och skapar en trevligare ton i samtalet mellan varandra. Istället för att barnen bara får höra "nej så gör vi inte" så använder vi pedagoger "så här gör vi" istället. I enlighet med Lpfö98 ska vi pedagoger lära barnen att bearbeta och hantera konflikter och missförstånd. Även Widmark Saari (personlig kommunikation, 20150930) berättade kring vikten av struktur där regler som beskriver vad som får göras är bättre än regler som beskriver vad som inte får göras. Som jag förstod det menar Widmark Saari också att vi måste skapa en förståelse för barnen vad som förväntas av dem i samspel med andra.

Det kan finnas ett barn i barngruppen som har ett beteende som leder till att de andra barnen undeviker hen. För att få barnet att förstå konsekvenserna av sitt handlade behöver vi först se vad som orsakar beteendet från första början. Vi hade ett exempel med Kalle som kastar sten på de andra barnen.
Ser vi det från barnens perspektiv så kastar Kalle sten vilket leder till att han inte får vara med eftersom barnen vill undvika att få stenar på sig. Ser vi det från Kalles perspektiv så får han inte vara med och leka vilket leder till att han kastar sten vilket i sin tur leder till att de andra barnen inte tycker om att vara med Kalle.
Vårt jobb blir att hjälpa Kalle att förstå konsekvenserna av sitt handlande och hjälpa honom att hitta andra sätt att uttrycka sig på.
Men det är inte bara Kalle vi ska jobba med. Tillsammans med hela barngruppen kan vi jobba med att förstå varandras känslor, säga förlåt, lära sig hur man lyssnar på vad andra säger och hur man samtalar med varandra. Tillsammans med barngruppen kan vi även ha moralträning där vi lyfter och samtalar kring moraliska frågor.
Det låter ganska djupt och kanske svårt för barn att förstå men jag tänker att om barnen får träna sig i att samtala, diskutera och reflektera så är det inte alls svårt egentligen. Barn har mycket kloka tankar och åsikter och ibland behöver vi bara hjälpa dem att hitta orden.

Widmark Saari (personlig kommunikation, 20150930) berättade också om barns personliga ansvar och vad de innebär. Barn har en vilja och en förmåga att ta ansvar för sina handlingar, stora som små. Detta går även att finna i Lpfö98, vi som pedagoger ska ta till vara på och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap. Framförallt behöver ban känna att de bli sedda, få bekräftelse och känna att vi lyssnar på dem.
Jag tycker att hela ditken ovan är oerhört bra och tänkvärd men när jag skriver detta inlägget så känner jag att framförallt två meningar sammanfattar det hela.
"Ett barn som kritiseras - lär sig att fördöma. Ett barn som får uppleva trygghet - lär sig tilltro."
Jag tänker att vi som arbetar med barn och unga måste tänka på hur vi beter oss och vad vi utstrålar. Även om vi säger en sak så kan kroppsspråk, minspel, tonläge och utstrålning kommunicera helt andra saker än orden som kommer ur vår mun. Vi är med och formar barnen  och vårt beteende kan påverka barnens utveckling till vuxna individer.