Nu är snart denna veckan slut den också.
I onsdag jobbade jag en kort dag men sen åkte jag direkt ner till biblioteket och hade sedan grupparbete med studiegruppen, efter det kördes första flyttlasset till nya lägenheten i Sundsvall. Kom hem sent och sedan upp tidigt på torsdagen för att köra sista flyttlasset. Fredagen spenderades med att sätta ihop möbler och packa upp det nödvändigaste medan sambon var kvar i Örnsköldsvik och städade ur gamla lägenheten.
Helgen har mest gått åt till att försöka komma i ordning, det innefattar att tömma och bära undan lådor, ta bussen ut till närmsta stora affär och fylla på kyl och frys med mat, sätta upp hyllor, lampor och gardinstänger mm. Känns som att huvudet och jag behöver lite semester men det har vi inte tid med än på flera månader.
Det här blogginlägget ska hursom handla om den trejde pedagogen. Vet ni vad jag menar?
Jaså inte? Då ska jag förklara lite. Man brukar säga att barnet är den första pedagogen, sedan är vi pedagoger den andra pedagogen och den tredje pedagogen är då miljön.
I onsdag jobbade jag en kort dag men sen åkte jag direkt ner till biblioteket och hade sedan grupparbete med studiegruppen, efter det kördes första flyttlasset till nya lägenheten i Sundsvall. Kom hem sent och sedan upp tidigt på torsdagen för att köra sista flyttlasset. Fredagen spenderades med att sätta ihop möbler och packa upp det nödvändigaste medan sambon var kvar i Örnsköldsvik och städade ur gamla lägenheten.
Helgen har mest gått åt till att försöka komma i ordning, det innefattar att tömma och bära undan lådor, ta bussen ut till närmsta stora affär och fylla på kyl och frys med mat, sätta upp hyllor, lampor och gardinstänger mm. Känns som att huvudet och jag behöver lite semester men det har vi inte tid med än på flera månader.
Det här blogginlägget ska hursom handla om den trejde pedagogen. Vet ni vad jag menar?
Jaså inte? Då ska jag förklara lite. Man brukar säga att barnet är den första pedagogen, sedan är vi pedagoger den andra pedagogen och den tredje pedagogen är då miljön.
Under senaste inneveckan hade vi en föreläsning med Sofia Eriksson Bergström där hon pratade kring just miljön i förskolan och dess betydelse för barns aktiviteter och handlingar, där hon även kom in på delar av sin avhandling.
Eriksson Bergström (personlig kommunikation, 20150902) menar att vi bör fundera över vad miljön signalerar till barnen, vad kan ett barn få ut av ett rum om det enda barnet ser är stolsben och bordsben?
Enligt Lpfö98 (Skolverket, 2010) ska förskolan erbjuda barnen en öppen, innehållsrik och trygg miljö som ger utrymmer för barns fantasi och kreaktivitet, som även lockar till lek och som uppmanar barnen att utforska omvärlden. Som verksama i förskolan ska vi pedagoger samarbeta för att kunna erbjuda barnen en bra miljö där alla barn, pojkar som flickor och även barn i behov av stöd ska ha samma möjlighet till lek, lärande och utveckling. De Jong (2010) hävdar att förskoleverksamheten ska bedrivas i lokaler som är avsedda och utformade för att stödja den pedagogiska verksamheten. Vidare menar De Jong (2010) att strukturen på verksamhetens lokaler bör ha formats och anpassats efter den pedagogiska utgångspunkt som verksamheten har samt på vilket sätt man betraktar barns utveckling och lärande.
Enligt Lpfö98 (Skolverket, 2010) ska förskolan erbjuda barnen en öppen, innehållsrik och trygg miljö som ger utrymmer för barns fantasi och kreaktivitet, som även lockar till lek och som uppmanar barnen att utforska omvärlden. Som verksama i förskolan ska vi pedagoger samarbeta för att kunna erbjuda barnen en bra miljö där alla barn, pojkar som flickor och även barn i behov av stöd ska ha samma möjlighet till lek, lärande och utveckling. De Jong (2010) hävdar att förskoleverksamheten ska bedrivas i lokaler som är avsedda och utformade för att stödja den pedagogiska verksamheten. Vidare menar De Jong (2010) att strukturen på verksamhetens lokaler bör ha formats och anpassats efter den pedagogiska utgångspunkt som verksamheten har samt på vilket sätt man betraktar barns utveckling och lärande.
För mig är det lite en självklarhet att i en verksamhet som är där för barnen så ska också möblerna ( i de utrymmen som nyttjas av barnen) vara anpassade efter barnen. Stolar, bord och soffor ska vara låga, fönstrena ska vara låga så att barnen kan se ut, hyllor med material ska vara placerade så att barnen själva kan förse sig med material och utemiljön ska ha både planerade och naturliga rum och aktiviteter att erbjuda.
Att läsa Eriksson Bergström (2013) har varit mycket intressant och det har väckt en hel del funderingar. Nu har jag inte läst hela avhandlingen från pärm till pärm men jag har skummat och läst vissa stycken lite mer noggrant. Eriksson Bergström (2013) skriver att pedagogerna på förskolorna som Eriksson Bergström gjorde fältstudier på, i olika grad såg miljön som en tillgång eller som ett hinder. Något som verkligen var intressant var hurvidare rummets betydelse och funktion ändrades när pedagogerna var närvarande, respektive när de var frånvarande. Men det som fångade mitt intresse lite extra var analysen att när ett rum har en tydlig plan för vilka aktiviteter som ska förekomma i rummet så omgärdas detta av regler och restriktioner. Jag försökte ha detta i åtanke när jag jobbade min sista dag i Örnsköldsvik, kunde jag själv se spår av detta?
Ja lite, när barnen lekte i det som benämndes som dockrummet så stängde de ofta dörren om sig, då och då kom barnen ut och ville leka picknick på den stora gröna mattan i samlingsrummet. Barnen blev dock avvisade från platsen av en pedagog med anledningen att "de där får ni leka med i dockrummet". Liknande regler fanns på andra hållet, ett av barnen sprang in i dockrummet med ett legoflygplan. Barnen lekte med både lego och dockor tills en pedagog kom och påpekade att lego skulle inte vara i dockrummet och att de faktiskt fick städa undan flyplanet innan det tappade legobitar överrallt.
Något som jag inte förstod var följande mening; "Teorin om affordance består liksom zonen om proximal utveckling av både inter- och intraprocesser vad gäller individ och miljö vilket gör dem intressanta att se i förhållande till varandra." (Eriksson Bergström, 2013, s.168).
Är det någon av mina klasskamrater som kan hjälpa mig att förstå denna mening?
Ja lite, när barnen lekte i det som benämndes som dockrummet så stängde de ofta dörren om sig, då och då kom barnen ut och ville leka picknick på den stora gröna mattan i samlingsrummet. Barnen blev dock avvisade från platsen av en pedagog med anledningen att "de där får ni leka med i dockrummet". Liknande regler fanns på andra hållet, ett av barnen sprang in i dockrummet med ett legoflygplan. Barnen lekte med både lego och dockor tills en pedagog kom och påpekade att lego skulle inte vara i dockrummet och att de faktiskt fick städa undan flyplanet innan det tappade legobitar överrallt.
Något som jag inte förstod var följande mening; "Teorin om affordance består liksom zonen om proximal utveckling av både inter- och intraprocesser vad gäller individ och miljö vilket gör dem intressanta att se i förhållande till varandra." (Eriksson Bergström, 2013, s.168).
Är det någon av mina klasskamrater som kan hjälpa mig att förstå denna mening?
Referenser:
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes. Reviderad 2010.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes. Reviderad 2010.
Eriksson Berström, S. (2013) Rum, barn och pedagoger. Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. Umeå: Umeå Universitet.
De Jong, M. (2010) Förskolans fysiska miljö. I Riddarsporre, B & Persson, S (red) Utbildningsvetenskap för förskolan. (Sidorna 253-272). Stockholm: Natur & Kultur
Den tredje pedagogen
Allmänt KommenteraNu är snart denna veckan slut den också.
I onsdag jobbade jag en kort dag men sen åkte jag direkt ner till biblioteket och hade sedan grupparbete med studiegruppen, efter det kördes första flyttlasset till nya lägenheten i Sundsvall. Kom hem sent och sedan upp tidigt på torsdagen för att köra sista flyttlasset. Fredagen spenderades med att sätta ihop möbler och packa upp det nödvändigaste medan sambon var kvar i Örnsköldsvik och städade ur gamla lägenheten.
Helgen har mest gått åt till att försöka komma i ordning, det innefattar att tömma och bära undan lådor, ta bussen ut till närmsta stora affär och fylla på kyl och frys med mat, sätta upp hyllor, lampor och gardinstänger mm. Känns som att huvudet och jag behöver lite semester men det har vi inte tid med än på flera månader.
Det här blogginlägget ska hursom handla om den trejde pedagogen. Vet ni vad jag menar?
Jaså inte? Då ska jag förklara lite. Man brukar säga att barnet är den första pedagogen, sedan är vi pedagoger den andra pedagogen och den tredje pedagogen är då miljön.
I onsdag jobbade jag en kort dag men sen åkte jag direkt ner till biblioteket och hade sedan grupparbete med studiegruppen, efter det kördes första flyttlasset till nya lägenheten i Sundsvall. Kom hem sent och sedan upp tidigt på torsdagen för att köra sista flyttlasset. Fredagen spenderades med att sätta ihop möbler och packa upp det nödvändigaste medan sambon var kvar i Örnsköldsvik och städade ur gamla lägenheten.
Helgen har mest gått åt till att försöka komma i ordning, det innefattar att tömma och bära undan lådor, ta bussen ut till närmsta stora affär och fylla på kyl och frys med mat, sätta upp hyllor, lampor och gardinstänger mm. Känns som att huvudet och jag behöver lite semester men det har vi inte tid med än på flera månader.
Det här blogginlägget ska hursom handla om den trejde pedagogen. Vet ni vad jag menar?
Jaså inte? Då ska jag förklara lite. Man brukar säga att barnet är den första pedagogen, sedan är vi pedagoger den andra pedagogen och den tredje pedagogen är då miljön.
Under senaste inneveckan hade vi en föreläsning med Sofia Eriksson Bergström där hon pratade kring just miljön i förskolan och dess betydelse för barns aktiviteter och handlingar, där hon även kom in på delar av sin avhandling.
Eriksson Bergström (personlig kommunikation, 20150902) menar att vi bör fundera över vad miljön signalerar till barnen, vad kan ett barn få ut av ett rum om det enda barnet ser är stolsben och bordsben?
Enligt Lpfö98 (Skolverket, 2010) ska förskolan erbjuda barnen en öppen, innehållsrik och trygg miljö som ger utrymmer för barns fantasi och kreaktivitet, som även lockar till lek och som uppmanar barnen att utforska omvärlden. Som verksama i förskolan ska vi pedagoger samarbeta för att kunna erbjuda barnen en bra miljö där alla barn, pojkar som flickor och även barn i behov av stöd ska ha samma möjlighet till lek, lärande och utveckling. De Jong (2010) hävdar att förskoleverksamheten ska bedrivas i lokaler som är avsedda och utformade för att stödja den pedagogiska verksamheten. Vidare menar De Jong (2010) att strukturen på verksamhetens lokaler bör ha formats och anpassats efter den pedagogiska utgångspunkt som verksamheten har samt på vilket sätt man betraktar barns utveckling och lärande.
Enligt Lpfö98 (Skolverket, 2010) ska förskolan erbjuda barnen en öppen, innehållsrik och trygg miljö som ger utrymmer för barns fantasi och kreaktivitet, som även lockar till lek och som uppmanar barnen att utforska omvärlden. Som verksama i förskolan ska vi pedagoger samarbeta för att kunna erbjuda barnen en bra miljö där alla barn, pojkar som flickor och även barn i behov av stöd ska ha samma möjlighet till lek, lärande och utveckling. De Jong (2010) hävdar att förskoleverksamheten ska bedrivas i lokaler som är avsedda och utformade för att stödja den pedagogiska verksamheten. Vidare menar De Jong (2010) att strukturen på verksamhetens lokaler bör ha formats och anpassats efter den pedagogiska utgångspunkt som verksamheten har samt på vilket sätt man betraktar barns utveckling och lärande.
För mig är det lite en självklarhet att i en verksamhet som är där för barnen så ska också möblerna ( i de utrymmen som nyttjas av barnen) vara anpassade efter barnen. Stolar, bord och soffor ska vara låga, fönstrena ska vara låga så att barnen kan se ut, hyllor med material ska vara placerade så att barnen själva kan förse sig med material och utemiljön ska ha både planerade och naturliga rum och aktiviteter att erbjuda.
Att läsa Eriksson Bergström (2013) har varit mycket intressant och det har väckt en hel del funderingar. Nu har jag inte läst hela avhandlingen från pärm till pärm men jag har skummat och läst vissa stycken lite mer noggrant. Eriksson Bergström (2013) skriver att pedagogerna på förskolorna som Eriksson Bergström gjorde fältstudier på, i olika grad såg miljön som en tillgång eller som ett hinder. Något som verkligen var intressant var hurvidare rummets betydelse och funktion ändrades när pedagogerna var närvarande, respektive när de var frånvarande. Men det som fångade mitt intresse lite extra var analysen att när ett rum har en tydlig plan för vilka aktiviteter som ska förekomma i rummet så omgärdas detta av regler och restriktioner. Jag försökte ha detta i åtanke när jag jobbade min sista dag i Örnsköldsvik, kunde jag själv se spår av detta?
Ja lite, när barnen lekte i det som benämndes som dockrummet så stängde de ofta dörren om sig, då och då kom barnen ut och ville leka picknick på den stora gröna mattan i samlingsrummet. Barnen blev dock avvisade från platsen av en pedagog med anledningen att "de där får ni leka med i dockrummet". Liknande regler fanns på andra hållet, ett av barnen sprang in i dockrummet med ett legoflygplan. Barnen lekte med både lego och dockor tills en pedagog kom och påpekade att lego skulle inte vara i dockrummet och att de faktiskt fick städa undan flyplanet innan det tappade legobitar överrallt.
Något som jag inte förstod var följande mening; "Teorin om affordance består liksom zonen om proximal utveckling av både inter- och intraprocesser vad gäller individ och miljö vilket gör dem intressanta att se i förhållande till varandra." (Eriksson Bergström, 2013, s.168).
Är det någon av mina klasskamrater som kan hjälpa mig att förstå denna mening?
Ja lite, när barnen lekte i det som benämndes som dockrummet så stängde de ofta dörren om sig, då och då kom barnen ut och ville leka picknick på den stora gröna mattan i samlingsrummet. Barnen blev dock avvisade från platsen av en pedagog med anledningen att "de där får ni leka med i dockrummet". Liknande regler fanns på andra hållet, ett av barnen sprang in i dockrummet med ett legoflygplan. Barnen lekte med både lego och dockor tills en pedagog kom och påpekade att lego skulle inte vara i dockrummet och att de faktiskt fick städa undan flyplanet innan det tappade legobitar överrallt.
Något som jag inte förstod var följande mening; "Teorin om affordance består liksom zonen om proximal utveckling av både inter- och intraprocesser vad gäller individ och miljö vilket gör dem intressanta att se i förhållande till varandra." (Eriksson Bergström, 2013, s.168).
Är det någon av mina klasskamrater som kan hjälpa mig att förstå denna mening?
Referenser:
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes. Reviderad 2010.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes. Reviderad 2010.
Eriksson Berström, S. (2013) Rum, barn och pedagoger. Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. Umeå: Umeå Universitet.
De Jong, M. (2010) Förskolans fysiska miljö. I Riddarsporre, B & Persson, S (red) Utbildningsvetenskap för förskolan. (Sidorna 253-272). Stockholm: Natur & Kultur